Behandlingar med vissa doser av antibiotika leder till att fler unga möss utvecklar typ 1-diabetes, enligt en ny studie i Nature microbiology som bland annat svenska forskare står bakom.
Även om försöken är utförda på möss så kan fynden kan bli en pusselbit när det gäller att bättre förstå vad som orsakar den autoimmuna sjukdomen hos människor, skriver forskarna. Vid typ 1-diabetes förstör immunceller de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
Tidigare observationsstudier har antytt att antibiotikaanvändning i unga år stör tarmfloran vilket möjligtvis främjar en utveckling av sjukdomen. Den bilden får ytterligare stöd av de nya resultaten.
I studien användes en musmodell som är mer känslig för att utveckla typ 1-diabetes. Djuren fick en av två olika behandlingar med antibiotika: antingen en låg dos eller betydligt högre doser som motsvarar mängden antibiotika som yngre barn får vid exempelvis en öroninfektion. Möss som inte fick någon terapi fungerade som kontrolldjur.
Enligt resultaten utvecklade nästan dubbelt så många hanmöss sjukdomen när de fick den högre dosen läkemedel, 52 procent. Motsvarande siffra var 26 procent för kontrollgruppen. Man såg inte samma effekt hos möss på låg läkemedelsdos.
Den högre dosen av antibiotika gav ett blandat resultat hos honmöss. Möjligtvis finns könsspecifika skillnader som påverkar förekomsten av typ 1-diabetes, skriver forskarna.
De samlade även in och analyserade tarmbakterier från samtliga försöksdjur. Enligt resultaten var bakteriefloran fattigare bland möss som behandlats med högre doser antibiotika, jämfört med kontrolldjuren.
Enligt forskarna påverkar troligtvis den förändrade tarmfloran djurens metabolism och immunsystem, däribland en specifik typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. Det kan orsaka fler inflammationer som skadar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
Läs mer i abstract här>>
Barndiabetesfondens ordförande Johnny Ludvigsson kommenterar:
Det finns mer än 500 olika kända orsaker till autoimmun diabetes hos experimentdjur, främst NOD-möss, och lika många sätt att förebygga sjukdomen, men INGET hos människa där orsaken är okänd. Fyndet att antibiotika kan påverka tarmfloran hos NOD-möss vilket kanske kan bidra till deras autoimmuna diabetes hos handjur (men inte honor) är intressant, men kan inte överföras till människa. Hittills har man inte kunnat visa på människa att tidig antibiotikabehandling bidrar till uppkomst av typ1 diabetes. Däremot finns det många andra goda skäl att vara återhållsam med användning av antibiotika (ex risken för resistensutveckling etc).
Johnny Ludvigsson, senior professor
Läs originalartikel här>>