Plusgiro: 90 00 59-7  |  Bankgiro: 900-0597

Sammanfattning av forskningsprogrammet

Rosaura Casas, Hälsouniversitetet i Linköping

Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, och allt tyder på att förekomsten kommer att fortsätta öka precis som den gjort hittills. Även om det i dagsläget går att åstadkomma en acceptabel livskvalitet med intensiv insulinbehandling, så kvarstår faktumet att patienter med typ 1 diabetes i slutändan drabbas av allvarliga komplikationer. Sjukdomen beror på att kroppens immunförsvar bryter ner de celler som producerar insulin, ett livsviktigt hormon som reglerar sockerhalten i blodet. Vid utvecklingen av diabetes angriper immunsystemet kroppens egna celler och vävnader. Redan innan man får symptom går det i många fall att hitta tecken i blodet som tyder på att nedbrytningen pågår. Flera olika typer av celler från immunsystemet deltar i detta förlopp. En typ av immunologiska celler är de s.k. T-cellerna. Dessa har en central roll i sjukdomsutvecklingen, eftersom de felaktigt reagerar på kroppsegna ämnen, s.k. autoantigen som finns i bukspottkörteln, vilket leder till nedbrytning av de insulinproducerande cellerna. De immunologiska cellerna dirigeras felaktigt att producera höga nivåer av cellsignaleringsmolekyler, s.k. cytokiner.

Vid utvecklingen av typ 1 diabetes kan antikroppar riktade mot kroppsegna proteiner (autoantikroppar) påvisas. Detektion av flera s.k. diabetesantikroppar identifierar barn med risk att utveckla diabetes. Från Alla Barn i Sydöstra Sverige (ABIS) studien, som dels syftar till att identifiera barn med ökad risk att utveckla diabetes, har vi identifierat en grupp av friska barn som visar sådana tecken på nedbrytning av insulinproducerande celler och därmed löper en ökad risk att i framtiden drabbas av typ 1 diabetes. Efter att vi identifierat denna grupp har 50 % av barnen redan utvecklat sjukdomen, vilket bekräftar att det verkligen är en högriskgrupp. Det är ännu inte känt varför vissa barn utvecklar typ 1 diabetes, medan andra inte gör det. Trots att det forskats om typ 1 diabetes i många decennier vet vi ännu inte tillräckligt mycket för att effektivt kunna förebygga eller bota sjukdomen, så mer kunskap behövs inom området. Således, de barn som fortfarande är friska utgör en mycket viktig grupp att studera immunologiskt, eftersom det kan ge ledtrådar om hur sjukdomen uppstår. Hösten 2009 började vi en studie som inkluderar alla risk barn och deras familjer. Med våra studier avser vi att studera hur immunsystemet skiljer sig mellan högriskindivider som blir sjuka från de som förblir friska. Studien kommer att ge oss viktig information om immunologiska förändringar som förekommer sjukdomsutveckling. Dessutom, för att identifiera deltagare till preventionsstudier måste man först hitta individer med risk för typ 1 diabetes. Detektion av flera diabetesantikroppar möjliggör identifiering av barn med risk för att utveckla sjukdomen, dock är screening för autoantikroppar tidskrävande och det skulle underlätta snabbrekryteringen av riskindivider om man kan göra detta med andra immunologiska markörer. Förutom de immunologiska studierna kommer barnen och deras familjer även att utvärderas psykologiskt, för att ta reda på hur de påverkas av att vara medvetna om sjukdomsrisken och hur de resonerar kring riskscreening och hälsoprevention.

Ett centralt mål i diabetesforskningen är att försöka skapa en behandling som kan stoppa eller förhindra sjukdomsutvecklingen. Att kunna behålla en viss mängd insulinproducerande celler är oerhört värdefullt då det kan underlätta kontrollen av blodsockernivån och därmed lindra eller skjuta upp de komplikationer som är associerade med typ 1 diabetes. Ett fåtal studier med syfte att förebygga typ 1 diabetes har genomförts i världen, men ingen har ännu lyckats påverka sjukdomsförloppet. GAD65 är ett protein som normalt finns i hjärnan, men påträffas även i de insulinproducerande öarna i bukspottkörteln, där det verkar som ett autoantigen vilket immunförsvaret felaktigt reagerar emot vid typ 1 diabetes. I en FAS II studie, där 70 barn med typ 1 diabetes blivit vaccinerade med GAD65-alum (Diamyd®), har vi visat att vaccinationen kan fördröja nedbrytandet av de insulinproducerande cellerna hos nyinsjuknade barn. Ytterligare ett viktigt fynd var att behandlingen påverkade bildningen av en specifik cellpopulation i immunförsvaret, som fortfarande fanns kvar 48 månader efter första injektion av GAD65-alum. Nu har en stor studie startat i Sverige och i andra europeiska länder. Hundra fyrtioåtta barn- och ungdomar i åldern 10-20 år, som haft diabetes i högst 3 månader har inkluderas vid de 20 barnkliniker som ingår i Sverige. Det är av stor betydelse att studera hur denna behandling med GAD65-vaccinationer påverkar immunsystemet, och hur den autoimmuna reaktionen mot de insulinproducerande cellerna eventuellt minskar. Reaktionen mot autoantigener från de insulinproducerande cellerna hindras normalt av celler som kallas regulatoriska T-celler (Treg), vars uppgift är att dämpa immunförsvaret. Genom våra immunologiska studier kommer vi att studera om aktivering av Treg celler motverkar utvecklingen av immunologiska reaktioner mot den egna vävnaden. Resultaten kommer att hjälpa oss att förstå de bakomliggande mekanismerna vid behandling med GAD65-alum. Med studien syftar vi till att öka kunskapen om lämplig dosering, effekt vid olika ålder och karakterisera immunoförsvaret och immunologiska mekanismer kopplat till behandlingen och vaccinationseffekt. Den ökade förståelsen kommer att ge molekylära och cellulära baskunskaper, vilket spelar en betydande roll för att utveckla nya terapeutiska behandlingar som kan sakta ner och även förhindra typ 1 diabetes.

Förutom möjligheten att genom GAD65-alum behandlingen bibehålla den insulinsekretion som finns vid typ 1 diabetes debuten och lindra sjukdomen, hoppas vi att behandlingen av riskindivider ska kunna förebygga typ 1 diabetes. De barn som följs i ABIS och som utvecklar antikroppar har hittills inte kunnat erbjudas någon förebyggande behandling. Dock, efter våra tidigare resultat hos barn med typ 1 diabetes, är nu en stor efterföljande preventionsstudie – NORDIAPREV – planerad att starta i Sverige, Norge och Finland. Där kommer man istället att ge GAD65-alum vaccinet till barn som ännu är friska men har risk för att drabbas av sjukdomen. I studien kommer barn mellan 4-18 års ålder, med antikroppen mot GAD65 och minst en annan autoantikropp, att få två injektioner av GAD65-alum eller placebo. Högriskbarnen som ingår i vår immunologiska studie kommer att bli goda kandidater för att delta i vaccinationsstudien.

Kontakta oss
Barndiabetesfonden
Gränsliden 10
582 74 Linköping
Telefon: 013-10 56 90
kansli@barndiabetesfonden.se
Om oss
Barndiabetesfonden stödjer forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. Varje gåva är viktig och skänker hopp om nya framsteg och genombrott.
Org.nummer: 822001-9072  |  Plusgiro: 90 00 59-7  |  Bankgiro: 900-0597
Barndiabetesfondens beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria