Pågående forskning

Typ 1 diabetes blir allt vanligare. Sjukdomen är livshotande, och trots intensiv tung daglig behandling drabbas många barn och unga av allvarliga komplikationer. Ingen kan botas. Det enda som kan ändra på detta är forskning.

Forskning som Barndiabetesfonden har gett stöd till

• Försök att reda ut vad det är som orsakar den autoimmuna process som leder till att de insulinproducerande betacellerna dödas. ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) är en studie där 17 000 barn som föddes 1997-1999 i Sydöstra Sverige följs med frågeformulär och provtagningar. Hittills (dec 2012) har 104 av dessa barn fått diabetes och man kan studera vad som hände dessa barn tidigt i livet som kanske förklarar varför de senare fått diabetes. Riskbarn med flera diabetesrelaterade autoantikroppar följs i särskild studie, och flera av dessa barn har kunnat förberedas redan innan de sedan har fått sjukdomen. En annan likartad studie i Sverige är DiPiS (Diabetes Prediktion i Skåne), där identifierade riskbarn följs.
• Mer specifika studier som syftar till att identifiera om vissa så kallade coxsackievirus kan skada eller döda betacellerna.
• Försök att förebygga typ 1 diabetes: Ovannämnda DiPiS har börjat ett pilotprojekt för att ge så kallad GAD-vaccinering till barn med hög risk att utveckla diabetes.
• Intervention för att rädda kvarvarande insulinsekretion vid diabetesdiagnosen. I Sverige har framgångsrika studier gjorts med så kallat GAD-vaccin till barn och ungdomar som nyligen fått diabetes. Nu pågår en ny  studie (DIABGAD) , den första i sitt slag i världen, för att se om en kombination av så kallad autoantigen-behandling (med GAD) i kombination med vitamin D och Ibuprofen kan rädda kvarvarande insulinsekretion.
• Försök att bota typ 1 diabetes med transplantation av celler från de Langerhanska öarna. I Uppsala finns ett nordiskt centrum för sådan forskning, som också har starkt stöd från amerikanska anslagsgivare.
• För att bättre klassificera diabetes hos barn tas blodprover från alla nyinsjuknade barn i Sverige, som del av BDD-studien (Bättre Diabetes Diagnostik). Flera delstudier har gjorts och görs som rör genetik (ex. HLA), antoantikroppar, kvarvarande insulinsektretion (C-peptid) m.m.
• Flera studier rör komplikationer, främst varför vissa drabbas av långtidskomplikationer d.v.s. hur främst njurar, nerver och ögon påverkas i relation till blodsockerbalans, blodtryck, blodets fetthalt etc.
• Hur man med förbättring av behandling och information kan åstadkomma så bra blodsockerbalans att komplikationer kan förhindras och barnens livskvalité förbättras. Således görs exempelvis studier om hur man kan underlätta/förbättra psykosocialt stöd, information och utbildning.

Exempel på internationell forskning

• Försök att finna orsaker till diabetes, med liknande upplägg som de svenska studierna, pågår i en jättestor internationell studie som kallas TEDDY-projektet.
• Försök att förebygga diabetes genom att undvika komjölksproteintillförsel de första levnadsåren pågår i ett multinationellt projekt som kallas TRIGR, där även flera svenska kliniker ingår.
• Intervention för att rädda kvarvarande insulinsekretion hos nydiagnostiserade patienter. Härvid studeras inte bara effekten av GAD utan också effekten av s.k. monoklonala antikroppar mot olika delar av immunförsvaret, ex. antiCD3, antiCD20. Man försöker också att ingripa genom att tillföra antigen ex. GAD med hjälp av DNA i s.k. DNA-vacciner.
• Studier som rör användning av glukossensorer för att se om man härmed kan förbättra blodsockerbalansen.
• Försök att utveckla s.k. artificial pancreas d.v.s. konstgjord bukspottkörtel, ett slutet system där insulinpump och insulintillförsel styrs av glukossensorer.

Senast uppdaterad: 2017-10-17

Sidansvarig
Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och ordförande i Stiftelsen Barndiabetesfonden

Skicka e-post