Om diabetes

• Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes hos barn
• Insjuknandet i typ 1 diabetes har stigit till över 900 barn om året i Sverige
• Inget vet varför immunsystemet angriper och förstör de egna insulinproducerande betacellerna
• Barn och ungdomar med diabetes måste ta flera dagliga insulininjektioner, äta regelbundet med reglering av mängd och innehåll, utföra fysisk aktivitet helst dagligen samt följa behandlingseffekten med hjälp av blod- och urinprov
• Trots intensiv behandling drabbas barnen inte sällan av allvarliga akuta komplikationer - insulinchock respektive diabeteskoma - som kan vara livshotande
• Trots alla dessa ansträngningar hotar allvarliga komplikationer på njurar, hjärta, nerver, blodkärl och ögon på sikt
• Diabetes hos barn leder fortfarande till överdödlighet i unga år

Normala barn men ett onormalt liv

Vissa barn och vissa familjer anpassar sig. Barnen mår mestadels bra, växer och utvecklas, tar sina sprutor, sina prover, håller sina tider, vänjer sig vid matordningen och tycker att diabetes inte är något stort problem, mer än ibland.

Andra får anstränga sig mycket, har svårt att få acceptabel blodsockerbalans, mår inte bra, blir rädda, får samvetskval, avskyr att jämt passa tiden, hatar sprutorna, är trötta på sjukhuskontrollerna, tycker stick i fingret gör ont, vägrar ta blodsockerproverna, står inte ut med urinproverna, längtar efter godis och kakor, kämpar för att bli fria, komma loss. Men kan inte.

Diabetes upplevs mycket olika, men för de allra flesta barn, ungdomar och deras familjer är diabetes en tung börda och en mycket allvarlig sjukdom.