Helt nödvändigt är att ersätta bristen på insulin. Dels behövs en viss insulinkoncentration hela tiden för att kroppen ska fungera, och därför ges relativt långverkande insulin 1-2 ggr per dygn. Dels behövs insulin till varje större måltid för att kunna ta vara på maten. Vanligen behöver därför barn ta en insulininjektion före frukost, före lunch och före middag/kvällsmat. För äldre skolbarn och tonåringar som äter stora mellanmål på eftermiddagen och kvällen behövs det insulin också före dessa mellanmål. Således krävs ofta 5-7 insulininjektioner, precis varenda dag, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år! Injektionerna ges med s.k. insulinpennor, som har en reservoar av insulin, men ibland ersätts dessa med en insulinpump, som ger basdosen kontinuerligt under huden, plus att patienten doserar insulin till varje måltid.
För att insulindosen före en måltid ska passa måltiden krävs att måltiden innehåller en viss mängd kolhydrater, och effekten påverkas också av dels hur kolhydraterna ser ut, och hur mycket fibrer, fett och protein som ingår i måltiden. Således krävs att den som har diabetes har god kunskap om maten för att kunna anpassa insulindoserna. Det som är sött tas upp så snabbt, att det oftast leder till snabb blodsockerstegring, och därför bör sötsaker endast intas någon gång i veckan (ex. lördagsgodis) och då i mindre mängd.
För att veta om insulindoserna faktiskt påverkar krävs att man mäter blodsockret, vilket patienten måste göra själv hemma. Ofta behöver man då ta ett blodprov före frukost, och ca 1,5 timme senare, och sen före lunch och ca 1,5 timme senare, före och efter middag, på kvällen, ibland på natten och nästa dags morgon. Med hjälp av sådana blodsockerprofiler kan man försöka anpassa behandlingen så att blodsockerbalansen blir så bra som vanligt. Under senare tid har det kommit s.k. glukossensorer som mäter sockerkoncentrationen under huden kontinuerligt under några dygn i sträck.
Fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin, och för att behålla en jämn balans så är det värdefullt med regelbunden fysisk aktivitet.
Infektioner och stress minskar känsligheten för insulin och doserna behöver ökas.
Viktigt att människor i barnets omgivning förstår och ger stöd!
Man kan förstå att ett barn knappast kan sköta en så komplicerad och allvarlig behandling. Inte bara föräldrar och syskon behöver kunskap och stor kompetens, utan även andra i omgivningen, ex. skolan, måste ha stor kunskap och ge stöd. Det är självklart att ett barn inte klarar att ex. undvika sötsaker om personer i omgivningen äter sötsaker fritt, och barn kan inte förväntas ta flera dagliga insulininjektioner och flera dagliga blodsockerkontroller om inte människor i omgivningen ger stöd.
Senast uppdaterad: 2017-10-24
Sidansvarig
Johnny Ludvigsson
Senior professor/överläkare och Barndiabetesfondens ordförande
Skicka e-post